tisdag 21 februari 2017

At the Cupcake Café #1, Meet Me at the Cupcake Café

Författare: Jenny Colgan
Titel: Meet Me at the Cupcake Café
Serie: At the Cupcake Café #1
Sidor: 456
Utgivningsår: 2011
Bokförlag: Little, Brown Book Group

Issy Randall kan baka. Inte bara det, hon är helt fantastisk på att baka efter att ha blivit uppvuxen i sin morfars bageri. Så när Issy blir uppsagd från sitt nuvarande jobb så bestämmer hon sig för att prova på någonting nytt och öppna sitt eget.


Jag lånade den här boken endast för att kunna uppfylla en av uppdragen i mitt Reading Challenge 2017: Att läsa en bok som handlar om mat. Och jag tycker definitivt att bakning tillhör den kategorin. Dessutom älskar jag att baka själv så det var en väldigt mysig bok att läsa.

Däremot var den också vääääldigt seg. Det var väldigt svårt att komma in i den, och även att fortsätta. Ibland fanns det tillfällen då jag ville fortsätta för att jag ville veta vad som skulle hända, men det var inte direkt en bok man lätt längtade tillbaka till.

Men däremot så var den otroligt härlig och mysig när man väl läste. Alla karaktärer var väldigt mysiga (förutom Graeme då), och jag tyckte att de ändå var realistiska. Det kändes inte som att det var några onödiga och ologiska konflikter för att skapa drama, utan det kändes nästan som om man skulle sitta och läsa en biografi om en riktig person.

En annan sak jag tyckte om var hur man inte läste allting ur Issys perspektiv hela tiden, utan boken beskrevs i tredje person och emellanåt så bytte den perspektiv till någon av de andras. Vem som helst utav alla karaktärer kunde alltså ha sitt eget perspektiv, och man kunde se deras synvinkel på saken. Det här kändes väldigt intressant, och jag tyckte att eftersom det var skrivet i tredje person så var det inte heller så förvirrande som det kan verka.

Helt enkelt: en mysig liten bok och om jag någonsin hittar nästa del i serien så vill jag läsa den med. Jag skulle gärna vilja veta hur det fortsätter för Issy.
Däremot eftersom den var väldigt seg och kunna bli till och med långtråkig ibland så får den bara:


torsdag 16 februari 2017

Sisterhood #1, Systrar i Jeans

Författare: Ann Brashares
Titel: Systrar i Jeans
Originaltitel: The Sisterhood of the Traveling Pants
Serie: Sisterhood #1
Sidor: 378
Utgivningsår: 2002 (2001)
Bokförlag: Bonnier Carlsen

Carmen, Lena, Bridget och Tibby har hållit ihop bokstavligen sedan de föddes, och speciellt på somrarna. Men i år så ska de alla spendera sommaren på olika håll. Men precis innan de skiljs åt så upptäcker de ett par särskilda blåa jeans, och för att hålla kontakten så bestämmer de sig för att turas om att använda samma par jeans under hela sommaren. 


Jag har sett den här boken i bokhyllorna i biblioteket sedan jag började skolan som liten. Jag har alltid funderat på att läsa den, men det har aldrig blivit av. Den har väckt mitt intresse, men inte tillräckligt mycket. Jag förstod att det var en välkänd serie, bara av den anledningen att det var just en serie, och det är där min nyfikenhet har hållits kvar. Här är då alltså en bokserie jag har känt till nästan hela mitt liv, men jag har fortfarande aldrig läst den.

Förrän nu. Nu har jag läst första boken, och efter 12 år kan jag väl säga att den är ungefär vad jag förväntade mig. Jag förväntade mig inte en superbra bok, utan bara en bok som är tillräckligt bra för att ha blivit en serie och en film en gång i tiden (kanske mer, men det vet jag inte).

Men jag tyckte om den. En härlig och somrig bok. En bok som handlar om vänskap och kärlek, och jag måste faktiskt säga att vissa delar överraskade mig. Jag är till exempel glad att det inte handlade om fyra tjejer som for åt olika håll och alla hittade varsin pojkvän som de i slutet av boken blev tillsammans med. Jag är så van vid alla sommarromaner där huvudpersonen alltid blir tillsammans med drömkillen, så jag hade tänkt mig att den här boken skulle vara samma sak fast x4. Och i och med det så är jag överraskat glad av att det var familjedrama på en front, och kompisdrama på en annan.

En annan sak jag också tyckte om är att den kändes mer realistisk än vad jag trodde. Men inte mycket, utan bara så att allt inte nödvändigt slutade med att allt blev fantastiskt, utan bara att det blev bra.

Däremot fanns det ju saker jag fann mindre bra, som att den just var uppdelad från 4 olika personers perspektiv. Det blev som fyra böcker i en, och man hann inte riktigt fästa sig vid alla karaktärer på grund av att man inte hann veta tillräckligt mycket om dem.

Jag kanske ska läsa resten av serien, men det får vi se. Är ändå nyfiken på att se vad de har att erbjuda.


onsdag 1 februari 2017

Månadsrapport December 2016 - Januari 2017


Eftersom jag bara läste en bok i december så valde jag att lägga till den för december-januari. Så den här månadsrapporten går alltså över 2 månader.

Antal lästa böcker: 7
Påbörjade serier: 1
Avslutade serier: 1
Antal sidor: 2955
Svenska: 2
Engelska: 5

Bästa bokApple & Rain av Sarah Crossan
Typ helt omöjligt att välja eftersom jag tyckte otroligt mycket om tre av dem. Men jag väljer Apple & Rain eftersom den är färskast i mitt minne och jag tänker välja Perfect för nästa;
(för er som undrar så var den tredje boken Clockwork Princess)

Största överraskningenPerfect av Rachel Joyce
Den såg rätt tråkig ut tyckte jag när jag fick den i födelsedagspresent. Jag har aldrig vart mycket för böcker i pocket-storlekar, och dessutom så verkade handlingen inte som den mest intressantaste. Men det visade sig att jag hade helt fel uppfattning!

Största besvikelseLet It Snow av John Green, Maureen Johnson, Lauren Myracle
Jag hade ju egentligen inte så stora förväntningar alls på den här boken, men jag hade dessvärre högre förväntningar på John Green och blev rätt besviken.

Sämsta bok: -


Herregud vad jag har läst! Under loppet av januari har jag läst ungefär 2300 sidor! Det är ju utan tvekan rekord hittills (av vad jag har dokumenterat i alla fall). Dessutom har jag också läst många riktigt bra böcker, så det har vart en bra bokmånad(er) för mig.

I dina ögon

Författare: Sarah Dessen
Titel: I dina ögon
Originaltitel: Saint Anything
Sidor: 446
Utgivningsår: 2016 (2015)
Bokförlag: Rabén & Sjögren

Sydney's bror Peyton sitter i fängelse och hennes föräldrar fokuserar bara på honom. Det gör det inte så mycket bättre när alla i hennes skola dessutom vet att hon är syster till en brottsling, och dömer henne utifrån det, och Sydney väljer till slut att byta skola så att hon för omväxlingsskull ska vara någon annan än Peyton's syster. Därigenom lär hon känna familjen Chatham, som behandlar henne som en del av familjen.


Då har jag åter igen läst en Sarah Dessen bok, och jag tyckte som vanligt om den väldigt mycket. Men lite annorlunda kändes det att den inte utspelade sig över sommaren, utan över hösten den här gången. Jag är så van vid att Dessen's böcker = sommar.

Jag har egentligen inte så mycket att säga om den. Nackdelen med Dessen's böcker är att alla känns väldigt likadana, så recenserar jag en så kan jag egentligen nästan ha samma recension till nästa bok. Jag tyckte om karaktärerna, och jag tyckte om hela grejjen med att Peyton har vart i rampljuset och att Sydney inte fått synas. Även om det här kan göra mig väldigt ledsen och arg så är det ett ämne jag finner ganska intressant. Det jag däremot finner mindre intressant är hur hennes föräldrar inte bryr sig om någonting som gäller henne ända tills hon vill ut och träffa sina kompisar eller någonting liknande. Sådant gör mig extremt irriterad, och jag skulle ju gärna slippa sådana böcker..

Kapitlen var dock väldigt långa. Jag brukar föredra korta eller i alla fall kortare kapitel eftersom jag tycker om att kunna avsluta en bok lite när som helst utan att behöva försöka komma ihåg var jag var när jag avslutade. Men det är bara en småsak.




Apple & Rain

Författare: Sarah Crossan
Titel: Apple & Rain
Sidor: 329
Utgivningsår: 2015 (2014)
Bokförlag: Bloomsbury Publishing Pic

När Apple's mamma återvänder efter elva år känner Apple sig hel igen. Men även om hon fortfarande undrar varför hennes mamma begav sig av från början så väljer hon att inte bry sig om det eftersom hennes mamma förstår hur det är att vara tonåring bättre än vad Nana någonsin har gjort, och Apple flyttar in hos henne. Bara för att snart få lära känna någon som är ännu mer ledsen och ensam än vad hon själv är.


Den här boken var otroligt bra! Jag blev arg och ledsen men på samma gång glad när jag läste den, och även om jag till en början tyckte att både mammans återkomst samt Rain's uppdykande var väldigt underliga och orealistiska så slutade jag bry mig ju längre boken fortsatte. Nu i efterhand känner jag lite mer förståelse för mamman, som egentligen var den underligaste karaktären i boken.

En annan sak jag funderade över var Apple's hyllande av sin mamma. Jag vet många böcker där huvudkaraktären återser någon förälder som stack när de var små, och där känns det ofta som att huvudkaraktären brukar kunna vara väldigt avvaktande. Men Apple däremot drömde om och saknade sin mamma redan innan hon återvände, och när hon väl gjorde det så var Apple inte arg eller avvaktande alls, utan tvärtom så kastade hon sig i sin mammas armar. Det kändes kanske lite orealistiskt men sedan är Apple yngre än huvudkaraktärerna i mina andra böcker.

Hur som helst, när jag väl hade kommit förbi de här funderingarna och tankarna så började jag gilla boken mer och mer. Det var en bok som jag ville fortsätta läsa när jag la den ifrån mig, och det förklarar nog varför det gick så fort att läsa den också.

Karaktärerna började kännas väldigt jordnära och realistiska, och jag tyckte otroligt mycket om relationen mellan Apple och Rain. Den kändes väldigt naturlig och bra gjord. Jag rekommenderar verkligen den här boken till er som vill läsa om familjebekymmer med bra karaktärer.


fredag 27 januari 2017

Let It Snow

Författare: John Green, Maureen Johnson, Lauren Myracle
Titel: Let It Snow
Sidor: 365
Utgivningsår: 2008
Bokförlag: Speak

Tre helt olika julberättelser om tonåringar, kärlek, och beslut, men ändå har de så mycket gemensamt. 


Jag tänkte att jag delar upp mina recensioner efter de tre olika berättelserna.

Maureen Johnson's:
Handlar om Jubilee och om hur hon ska fira jul hos sin pojkvän Noah, men i sista minuten hamnar hennes föräldrar i fängelse och hon blir skickad till Florida för att fira med sin farmor och farfar istället. 

Jag tyckte mycket om den här. Den var underhållande skriven och ganska mysig. Ända nackdelen var att det kändes som att det hände sak efter sak efter sak, och det blev nästan lite mycket, men å andra sidan var det bara en novell och jag brukar inte läsa noveller så mycket så jag tänker inte avgöra om den var en bra eller dålig novell. Men utav alla tre noveller var det här min favorit.


John Green's
Det är dagen innan julafton och Tobin sitter hemma med sina vänner JP och the Duke och ser på James Bond filmer när de får ett telefonsamtal från deras vän som jobbar på the Waffle House. Ett gäng hejaklackare har blivit strandade på the Waffle House och de tre vännerna beger sig dit igenom snöovädret - för vad är inte bättre än att vara strandsatt med ett gäng hejaklackare?

Jag hade väldigt höga förväntningar när jag började läsa John Green's novell, men jag blev väldigt besviken. Jag tyckte den kändes väldigt stereotypisk och till och med otrevlig på visa punkter. De här vännerna som var med i berättelsen var så dryga mot varandra. Dessutom tyckte jag också att den var långtråkig eftersom allting bara handlade om hur de försökte ta sig till the Waffle House och det kändes som att det inte riktigt hände någonting intressant. Det enda jag faktiskt tyckte mer om var relationen mellan Tobin och the Duke.


Lauren Myracle's:
Addie sitter hemma över jul och är otroligt ledsen över att det har tagit slut med hennes pojkvän Jeb. Hon ångrar allting hon har gjort fel och försöker göra allting för att fixa saker.

Jag tyckte om den här även om den också på ett sätt kändes lite händelselös. Eller med andra ord, saker upprepades. Igenom hela novellen så upprepades det med hur Addie misslyckades med saker och hur andra sa till henne hur "self-absorbed" hon hela tiden är. Addie framstod verkligen inte som någon trevlig karaktär men tyvärr så förbättrades det inte genom att hon lärde sig någon "läxa" eller så eftersom "förvandlingsprocessen" kändes ganska konstig. 
Trots allt så tyckte jag ändå om chick-lit stilen och relationerna och beskrivningarna av karaktärerna.



Jag hade egentligen inga större förväntningar förutom på John Green. Jag har inte hört talas om de andra författarna tidigare. Men förutom John Green's novell så var jag inte uttråkad när jag läste de andra två, utan tvärtemot ganska road. Oavsett vad jag tyckte om de här novellerna så intresserar alla tre författare mig.





måndag 23 januari 2017

Salt to the Sea

Författare: Ruta Sepetys
Titel: Salt to the Sea
Sidor: 378
Utgivningsår: 2016
Bokförlag: Philomel Books

Andra världskriget pågår och tusentals människor försöker fly från östra Preussen. Bland dem är Joana, Emilia och Florian, tre tonåringar som lyckas komma ombord på skeppet som ska föra dem mot frihet; Wilhelm Gustloff. 


Jag har inte läst mycket böcker om krig, mest för att jag finner krig så väldigt obehagligt, men eftersom jag skulle läsa en bok om krig till mitt Reading Challenge så lånade jag boken så fort jag hittade den.

Till en början tyckte jag inte att boken var så markvärdig. Jag var lite rädd att den bara skulle vara som en vanlig ungdomsbok med att alla karaktärer blir kära i varandra och att allting slutar bra och lyckligt, eftersom det trots allt inte var en sådan bok jag ville läsa när jag plockade upp den.

Men tvärtom, så var boken riktigt bra! Man följde med huvudkaraktärerna och man lärde känna dem och vad som hade hänt dem. Boken var riktigt brutal på många delar med hur människor kunde behandla varandra, och jag tyckte om det mest för att mycket av berättelserna är nog saker som faktiskt skedde under kriget.

En sak jag tyckte otroligt mycket om var hela delen med skeppet, Wilhelm Gustloff. Mest eftersom jag ALDRIG hade hört talas om det tidigare, och jag blev både arg, ledsen men tyckte också att det var intressant att läsa om. Jag vill inte avslöja för mycket, men jag tycker att boken är otroligt läsvärd endast för den här anledningen, då jag tycker att det är någonting som borde komma ut.

Det jag gillade sämst med boken var kapitlen med Alfred (tror jag han hette?), jag tyckte att speciellt hans "brev" var långtråkiga och han var så "full of himself" så det var nästan plågsamt. Han blev dock en obehaglig men ändå intressant karaktär när man började förstå varför, men de där breven fortsatte dock ändå vara lika sega. Jag skummade framförallt igenom dem.

Jag rekommenderar den här boken till alla, förutom kanske de som har obehag för krig och obehag för brutala och desperata människor under krig.


lördag 14 januari 2017

The Lynburn Legacy #1, Unspoken

Författare: Sarah Rees Brennan
Titel: Outtalat
Originaltitel: Unspoken
Serie: The Lynburn Legacy #1
Sidor: 333
Utgivningsår: 2014 (2012)
Bokförlag: Modernista

Kami älskar någon hon aldrig har träffat; Jared, rösten i hennes huvud. När hon var liten brukade hon berätta om honom för andra, och det ledde till att hon blev väldigt utanför och ensam. Men trots det så har hon en bästa vän, och hon har precis börjat arbeta med skoltidningen när familjen Lynburn flyttar tillbaka till staden. Familjen Lynburn - som är avskydda utav alla, och nu vill Kami ta reda på varför.


Det här var en väldigt söt bok. Jag har länge velat ha den, just för sitt omslag, men däremot har jag aldrig vart lika intresserad av att läsa den. En flicka som talar med en röst i sitt huvud... Ja, det lät inte så markvärdigt tyckte jag. Men jag menar inte att det var ingenting som jag inte VILLE läsa, men den var inte så högt prioriterad för mig (förutom omslaget!). Och nu när jag har läst ut den, så kan jag säga att jag tyckte om den väldigt mycket, men jag har inga starkare känslor för den än så.

Boken kändes till en början att den var skriven på ett väldigt humoristiskt och lättsamt sätt, liknande Carrie Harris' Kate Grable serie, och jag tror det egentligen var här det skapade problem för mig. För jag tyckte otroligt mycket om hur boken var skriven, men när det hände dramatiska saker så fick jag inte riktigt en kuslig känsla ifrån det eftersom jag (av någon anledning???) fortfarande hade kvar den humoristiska och lättsamma känslan som jag hade fått i början. Jag vet inte om det här var meningen eller om jag helt enkelt missade någonting?

Men sedan får vi absolut inte glömma att jag läste den svensk-översatta versionen av boken, och det är ju möjligt att jag hade upplevt boken annorlunda på original-språket.

Men förutom det har jag inte riktigt något mer dåligt att säga. Jag tyckte om karaktärerna, jag tyckte om humorn som kikade fram ibland, jag tyckte också om att storyn var lite av en deckare och det var väldigt intressant, speciellt i slutet, att försöka luska fram vem som var "the bad guy".

Jag vill definitivt läsa nästa del! Synd bara att den inte verkar finnas med samma söta omslag?


torsdag 5 januari 2017

Reading Challenge 2017

Jag tänker testa på ett Reading Challenge för 2017 som jag hittade här när jag kollade runt lite tidigare. Tänkte att det vore kul att ha någonting att utgå lite efter när jag letar efter böcker, men också ett sätt för mig att kanske hitta någonting nytt som är utanför min comfort zone.

Har också hört talas om Kaosutmaningen för tidigare år men också 2017, men jag var lite osäker på om den skulle passa min stil och därför valde jag den här istället.



  1. A book recommended by a librarian
  2. A book that's been on your TBR list for way too long
  3. A book of letters
  4. An audiobook
  5. A book from a non-western country
  6. A book with a season in the title
  7. A book that's a story within a story
  8. A book with multiple authors
    Let It Snow by John Green, Maureen Johnson, Lauren Myracle
  9. An espionage thriller
  10. A book with a cat on the cover
  11. A book by an author who uses a pseudonym
  12. A bestseller from a genre you don't normally read
  13. A book by or about a person who has a disability
  14. A book involving travel
  15. A book with a subtitle
  16. A book that's published in 2017
  17. A book involving a mythical creature
  18. A book you've read before that never fails to make you smile
  19. A book about food
  20. A book with career advice
  21. A book from a non-human perspective
  22. A steampunk novel
  23. A book with a red spine
  24. A book set in the wilderness
  25. A book you loved as a child
  26. A book by an author from a country you've never visited
  27. A book with a title that's a character's name
  28. A novel set during wartime
    Salt to the Sea by Ruta Sepetys
  29. A book with an unreliable narrator
  30. A book with pictures
  31. A book where the main character is a different ethnicity than you
  32. A book about an interesting woman
  33. A book set in two different time periods
  34. A book with a month or day of the week in the title
  35. A book set in a hotel
  36. A book written by someone you admire
  37. A book that's becoming a movie in 2017
  38. A book set around a holiday other than Christmas
  39. The first book in a series you haven't read before
    Unspoken by Sarah Rees Brennan
  40. A book you bought on a trip
And the more advanced challenges:

  1. A book recommended by an author you love
  2. A bestseller from 2016
  3. A book with a family-member term in the title
  4. A book that takes place over a character's life span
    Perfect by Rachel Joyce
  5. A book about an immigrant or refugee
  6. A book from a genre/subgenre that you've never heard of
  7. A book with an eccentric character
  8. A book that's more than 800 pages
  9. A book you got from a used book sale
  10. A book that's been mentioned in another book
  11. A book about a difficult topic
  12. A book based on mythology

Perfect

Författare: Rachel Joyce
Titel: Perfect
Sidor: 448
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Black Swan

Det är sommaren 1972 och Byron och hans vän James påbörjar "Operation Perfect" för att rädda Byron's mamma ifrån en kris. 
Det är vinter i nutid och en man med OCD torkar bord inne i ett café. Hans jobb är en lättnad för att fly undan ritualerna som hemsöker hans fritid.


Jag fick den här boken i födelsedagspresent och tyckte egentligen inte att den såg så super intressant ut eftersom jag då var väldigt inne i att läsa ungdomsböcker och fantasy. Men nu när jag väl har läst den så kan jag säga att jag är otroligt glad att jag fick den. Det är en sådan bok som man rekommenderar till nära och kära i alla möjliga åldrar och målgrupper.

Boken handlar om hur Byron får höra av hans vän James att man tänker lägga till två sekunder i tiden för att få tiden att matcha med jordens snurrande och så, (jag har inte störst koll på astronomi och science för att riktigt kunna förklara mer utförligt) och detta upprör Byron då han anser att människan inte är någon som ska hålla på att ändra på tidens gång. Han blir orolig för att någonting kommer hända på grund av att de mixtrar med tiden.

Samtidigt handlar boken också om Jim, som har spenderat hela sitt liv på ett mentalsjukhus på grund av hans OCD och schizofreni liknande drag, men sedan stängdes mentalsjukhuset ner och han blev tvungen att försöka leva ett normalt liv.

Boken är ju rätt seg, speciellt om man inte är van med 'slice of life' liknande böcker. Själva händelserna och berättelserna skulle ha kunna tagit rum på mycket färre sidor än vad den här boken gjorde, men å andra sidan tyckte jag att boken var så välskriven med ett sådant mjukt och fint engelskt språk att för mig gjorde det ingenting.

Hela boken var också lite deckar-liknande. Man fick otroligt många frågor och man kunde också lista ut vissa saker lite utan att det avslöjades direkt i boken, någonting jag uppskattar otroligt mycket.

Sen slutligen, så var den väldigt sorglig och dramatisk. Vissa karaktärer var rätt hemska, men ändå inte på något omänskligt sätt. Boken kändes väldigt jordnära.

Jag vet inte riktigt vad mer jag ska skriva utan att spoila någonting som händer. Om ni får tag på den på något sätt, så rekommenderar jag nästan vem som helst att läsa den. Sedan förstår jag om man har svårt att komma in i boken just på grund av att den är lite väl långdragen, men det är ju en smaksak.



onsdag 28 december 2016

The Infernal Devices #3, Clockwork Princess

(Kan innehålla spoilers!)

Författare: Cassandra Clare
Titel: Clockwork Princess
Serie: The Infernal Devices #3
Sidor: 656
Utgivningsår: 2015 (2013)
Bokförlag: Margaret K. McElderry Books

Det enda sätt att rädda världen är att förstöra vad du älskar mest av allt. Det enda sätt för Tessa att rädda dem hon älskar är att ge upp sig själv. 


Åh nu är serien slut! Och jag tyckte så otroligt mycket om den! Jag vet inte riktigt vart jag ska börja...

Om någonting fick jag lust att läsa The Mortal Instruments igen.

Och jag kan ju inte säga att jag blev varken team Jem eller team Will... Jag hamnade någonstans i mitten och utifrån det kan jag säga att jag blev nöjd med slutet av boken, även om det både kändes sorgligt och lite underligt. Jag kan ju säga att jag förstår mig inte på hur man kan vara kär i flera personer samtidigt, så jag kunde inte riktigt köpa grejjen med att Tessa skulle tycka om dem båda... Men det var nog framförallt det enda med hela boken som jag kände var sämre gjort.

Förutom i slutet, när det var ca 100 sidor kvar efter deras strid, så kändes saker lite väl lång dragna.. Då kände jag att boken skulle ha kunna vart slut efter kanske 30 sidor istället för 100.

Åh jag är sorgsen över att serien är slut, men är ändå glad att den var så kort som tre böcker då jag själv tycker att längre serier lätt brukar bli tråkiga.


Bok 1: Clockwork Angel
Bok 2: Clockwork Prince
Bok 3: Clockwork Princess

måndag 5 december 2016

Månadsrapport November 2016


Antal lästa böcker: 2
Påbörjade serier: 0
Avslutade serier: 0
Antal sidor: 1016
Svenska: 0
Engelska: 2

Bästa bokClockwork Prince av Cassandra Clare

Sämsta bokBeautiful Chaos av Kami Garcia & Margaret Stohl


Ja, jag har ju bara läst två böcker så det var inget svårt val att välja bästa respektive sämsta utav dem. Speciellt inte när den ena har 1/5 stjärnor och den andra 5/5.

Det är något med mig och att inte läsa lika mycket på hösten. Kanske jag har mer att göra eller mindre ork eller lust? Men tack vare min blogg har jag märkt att sedan jag startade den så läser jag extremt mycket på våren och sommaren, och otroligt mycket mindre på hösten och speciellt vintern. Underligt.

Vi får se om jag läser mer i december, förhoppningsvis läser jag minst två åtminstone för då har jag läst 40 böcker i år!

lördag 3 december 2016

Caster Chronicles #3, Beautiful Chaos

(Kan innehålla spoilers!)

Författare: Kami Garcia & Margaret Stohl
Titel: Beautiful Chaos
Serie: Caster Chronicles #3
Sidor: 516
Utgivningsår: 2011
Bokförlag: Little, Brown and Company

Världen håller på att gå under. Eller Gatlin åtminstone. En stekande hetta, svärmar av svarta gräshoppor, och orkaner blir vardagen i den lilla staden. Under tiden försöker Ethan och Lena förstå sig på vad som egentligen hände under Lenas Claiming och hur de kan stoppa vad det nu än är som håller på att hända.


Gud den här boken. Vad ska jag börja med.

Det första jag lade märke till var hur otroligt seg den kändes. I början av boken trodde jag bara att den var väldigt seg för att bygga upp vad-det-nu-än-var-som-skulle-hända. Men efter att jag hade läst ut hela boken och INGENTING MÄRKVÄRDIGT hade hänt, så känner jag bara att hela boken var slöseri på 516 sidor. Det lilla viktiga som faktiskt hände i boken skulle man kunna fått med i ett par kapitel och det skulle ha vart mycket mer läsvärt.

Den handlade om hur Ethan och alla andra personer bara gick runt och väntade på domedagen. De gjorde inte någonting åt det. Jag tror kanske 100-200 sidor av boken gick innan de ens bestämde sig för att samlas och prata om vad det var som hände. ÄNTLIGEN tänkte jag, bara för att det skulle följas upp av att Ethan stormade ut därifrån som en tjurig femåring för att han kände sig förolämpad. Bra jobbat Ethan, istället för att lösa era problem så kan du bara skjuta upp det ännu mer.

En annan sak som egentligen fortsätter mina bekymmer är att ingen av de inblandade människorna pratade med varandra. Alla höll sina hemligheter och de som faktiskt arbetade för att komma på en lösning, gjorde det på egen hand. Om nu världen är på väg att gå under, är det verkligen läge att hålla massor av hemligheter ifrån sina nära och kära? Varför skulle man inte samlas och diskutera en lösning, om man har MÖJLIGHET att hitta en lösning?

Jag märkte också en annan sak som jag kände att var lite underligt med den här serien. Det är är att POV delen i den här boken spårade ur när det kom till privata stunder mellan andra karaktärer som inte är Ethan och Lena. För Ethan är alltid tvungen att vara i närheten eller se vad det är som händer för att vi som läsare ska få veta vad som händer, eftersom serien berättas ur första person, men det får Ethan bara att framstå som ett creep som står och tjuvlyssnar och har åsikter om människor och saker han inte borde lägga sig i.
I ett sådant tillfälle kanske man ska som författare fundera på om det verkligen är värt att läsaren måste få reda på allting som händer de andra karaktärerna eller om man kanske ska byta POV till någon annans perspektiv så att allting inte går igenom Ethans ögon och öron.

Det fanns flera små saker som jag tyckte var dåliga, som till exempel Abraham och Sarafine. Efter deras misslyckanden kändes de som väldigt dåliga superskurkar och jag skulle till och med säga att de påminde mig om Jessie och James från Team Rocket i Pokemon.

Slutligen innan jag avslutar ska jag dock ta upp en sak som jag tyckte om, och det var alla flashbacks till Sarafine's ungdom.


Jag tycker att det är otroligt synd hur den här serien plötsligt gjorde en u-sväng och gick från en väldigt bra serie till en otroligt dålig serie. Jag tror att den största nackdelen med boken var att den var så händelselös. Skulle den ha haft en ordentlig story så skulle kanske hälften av nackdelarna försvinna helt och de andra kanske inte skulle märkas lika mycket. Men nu medan jag läste den här delen så kändes det bara som att jag skummade igenom texten de sista 200 sidorna eftersom jag fann det mesta så ointressant.
Det är otroligt synd! Vi får väl se om serien gör en tillbaka sväng i den sista boken.


Bok 1: Beautiful Creatures
Bok 2: Beautiful Darkness
Bok 3: Beautiful Chaos


onsdag 16 november 2016

The Infernal Devices #2, Clockwork Prince

(Kan innehålla spoilers!)

Författare: Cassandra Clare
Titel: Clockwork Prince
Serie: The Infernal Devices #2
Sidor: 500
Utgivningsår: 2015 (2011)
Bokförlag: Walker

Mortmain är försvunnen och ansvaret läggs på Charlotte och institutet att hitta honom som ett bevis på att Charlotte verkligen klarar av att ta hand om hela institutet själv. Samtidigt kämpar Will med att besegra sina egna mörka demoner och Tessa drar sig mer mot godhjärtade Jem. 


Trots att det tog flera veckor för mig innan jag äntligen hade läst klart den här boken så tyckte jag otroligt mycket om den. Jag längtar verkligen tillbaka till den här serien efter varje bok jag har läst ut, och känner att jag måste köpa nästa del snart!

Däremot blev jag också frustrerad på flera saker, och framförallt triangeldramat som uppstår mellan Tessa, Jem och Will. Jag tyckte otroligt illa om Will när jag stängde första boken, men efter den här delen så vet jag inte själv längre vart jag vill att den här serien ska sluta. Skulle det inte vara för Tessas envisa känslor för Will så skulle jag helt klart vara på team-Jem, men nu känns det som att hennes känslor för Jem inte är helt 100% och ÅH jag vill inte att hon ska vara med Jem om hon inte kan lämna sina tankar på Will! Det är inte rättvist mot stackarns Jem! AH KÄRLEKSDRAMAN!

Jag är rädd att den här serien kommer sluta med att huvudpersonen faller för the bad boy som typ alla andra serier nuförtiden. När kan huvudpersonen börja välja den trevliga typen som vågar visa sina känslor? När ska vårt samhälle sluta försköna mystiska män som är hårda och känslokalla?

Jag ber om ursäkt för mina tankar som strömmar ut över min recension men jag är så trött på alla triangeldraman som alltid slutar med den mystiska och mörka personen. (Jag märker nu att jag skrev om precis samma saker i första delen av den här serien också.)


För övrigt så har jag väl egentligen inte så mycket att säga. Jag finner hela mysteriet med Mortmain och egentligen hela storyn väldigt intressant. Jag tycker om böcker med lite deckar-tema och som faktiskt har mysterium man själv inte kan lösa från början av serien.

Jag ser väldigt mycket fram emot nästa (och sista?) bok.


Bok 1: Clockwork Angel
Bok 2: Clockwork Prince
Bok 3: Clockwork Princess

måndag 31 oktober 2016

Månadsrapport Oktober 2016



Antal lästa böcker: 4
Påbörjade serier: 1
Avslutade serier: 1
Antal sidor: 1747
Svenska: 2
Engelska: 2

Bästa bokClockwork Angel av Cassandra Clare
Otroligt härligt att återvända till världen utav Shadowhunters etc. och att faktiskt märka hur mycket jag har saknat den först när jag börjar läsa boken. Även om det fanns vissa saker jag tyckte mindre om med den än The Mortal Instruments så var den otroligt bra!

Största överraskningenUtvald av Ally Condie
Från att inte ha vart särskilt förtjust i den här serien alls så var sista boken min favoritdel. Karaktärerna var dessvärre lika tomma som i de föregående delarna, men jag fann hela delen med pesten väldigt intressant.

Största besvikelseFeber av Maggie Stiefvater
Från att ha älskat första boken så blev jag så otroligt arg och frustrerad på den här delen. Jag avskydde verkligen hela delen med Grace's föräldrar och det förstörde en stor del av boken för mig. Däremot tyckte jag fortfarande om de andra delarna.

Sämsta bok: -


Från att bara ha läst contemporary hela sommaren så fick jag plötsligt sådan lust att läsa fantasy i början av oktober (kanske det var halloween-stämningen som kickade igång?), och har sedan dess bara fortsatt läsa serier som jag tidigare inte avslutat eller fortsatt på ett tag.
Känns otroligt bra att läsa ut serier, känns mer som ett "accomplishment" än att läsa en bok som inte är del utav någon serie.